Ja, riktigt klantig kände jag mig i går. Fast det var egentligen i onsdags jag var klantig, men upptäckte det inte förrän i går. :)
Kom på när jag åt frukost att jag hade glömt att plocka ur väskan efter att jag och Therese varit och simmat i onsdags. När jag plockade ur den upptäckte jag att min bikini inte låg där. Jag måste ha glömt den på badhuset i onsdags. :( Inte likt mig...även om man kanske kan tro det efter den senaste tidens klantigheter. (Som det här med motorvärmarkabeln som jag körde iväg med och att jag glömde att låsa cykeln en dag.)
Det tog ju så lång tid för mig att hitta en bikini jag verkligen gillade och så glömmer jag den! Men jag funderar på om nån har snott den också faktiskt, men i så fall var det så precis att jag dessutom inte tänkte på att jag inte hade med den hem.
Jag ringde i alla fall till badhuset direkt efter att jag insåg att jag inte hade den och han jag pratade med hittade den inte bland kvarglömda saker. Mamma skulle titta efter den i morgon när hon ska dit och jag kollar på onsdag också. Finns den inte så ska jag fråga dom som jobbade i onsdags om det fanns något kvarglömt. Annars har ju någon tagit den. :/

Det ironiska i det här är ju också att jag frågade Therese om hon hade glömt sin baddräkt i duschrummet, vilket hon hade. Så hennes baddräkt höll jag reda på, men inte min.
Jag önskar att man var duktigare på att tänka tillbaka på saker och komma ihåg detaljer. Det är många tillfällen som man vill kunna göra det. I det här fallet, hade jag bikinin i handen när jag gick till omklädningsrummet? Hängde den kvar på kroken när jag gick ut?